Detaljplaner och områdesbestämmelser

En detaljplan är en karta med bestämmelser och tillhörande beskrivning. Den styr hur ett område får användas och bebyggas. I tätorter är nästan all mark detaljplanerad. På landsbygden är detaljplaner ovanliga.

En detaljplan anger till exempel var gatorna ska vara och var husen ska stå. Den kan innehålla detaljerade regler för sådant som takhöjd, taklutning och antal våningar. Den kan också ange park- och naturmark som ska sparas, träd som inte får fällas med mera. Det som bestämts i detaljplanen är bindande för efterföljande beslut, till exempel i bygglov.

När ska en detaljplan upprättas?

En detaljplan måste, med få undantag, tas fram så fort det är fråga om att bygga eller anlägga något nytt. Även enstaka byggnader kan kräva detaljplan om de har betydande inverkan på omgivningen.  Om befintliga byggnader eller användningen av dem ska förändras kan den gällande planen behöva revideras. Detaljplanen kan arbetas fram antingen av kommunens planarkitekter, eller av exploatören.

Lång process

Att ta fram en detaljplan är en lång process som kan ta flera år. Många är inblandade och olika utredningar och underlag ska fram, till exempel om mark, buller eller trafik. Hur planprocessen ska gå till styrs av Plan- och bygglagen (PBL). Viktiga delar är samråd och granskning, vilket är de två tillfällen då berörda och allmänhet har möjlighet att komma med synpunkter.

Områdesbestämmelser – en enklare form

Områdesbestämmelser används inom begränsade områden utan detaljplan för att reglera mark- och vattenanvändning, bebyggelsemiljöns egenskaper eller administrativa frågor. Bestämmelserna reglerar endast ett fåtal frågor och garanterar ingen byggrätt. Områdesbestämmelser antas för att säkerställa olika intressen i översiktsplanen eller tillgodose riksintressen enligt Miljöbalken.