Hur ska kommunen arbeta med avfallshantering?

Vill du påverka kommunens arbete med avfallshantering? Vi har tagit fram ett förslag på en ny renhållningsordning och vill nu gärna få in synpunkter från medborgare i kommunen.

Renhållningsordningen består dels av en avfallsplan, dels av avfallsföreskrifter.

Varje kommun ska ha en avfallsplan. Den ska innehålla mål och åtgärder för hur kommunen ska hantera avfall, hur kommunen ska arbeta för att förebygga att avfall uppstår och vad som ska göras för att begränsa nedskräpning.

Avfallsföreskrifterna ska beskriva hur hantering och transportering av avfall ska ske samt hur behållare och annan utrustning ska skötas.

Den nya avfallsplanen är gemensam för kommunerna Eslöv, Höör och Hörby och har tre mål:

• Minskad nedskräpning
• Avfallsminimering
• Hållbar avfallshantering

Nedan förklaras målen i korthet.

Målet om minskad nedskräpning

En minskad nedskräpning i kommunerna förväntas bidra till ökad trygghet och trivsel. Minskad nedskräpning gör också att mer material kan återvinnas i stället för att spridas i miljön. I avfallsplanen föreslås att kommunen ska jobba aktivt med att motverka nedskräpning.

Inga farliga ämnen från deponier

Målet innebär också att farliga ämnen inte ska spridas från nedlagda deponier.

– I Höörs kommun finns tio kända nedlagda deponier, alltså soptippar som inte längre används, säger kommunekolog Åsa Abrahamsson.

– Det finns en risk att miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen kan läcka från det avfall som en gång i tiden har lämnats där. Det kan vara tungmetaller som bly, kadmium och koppar, näringsämnen som kväve men också organiska föroreningar, som aromatiska kolväten och organiska klorföreningar. Dessa ämnen kan läcka ut med lakvatten från deponin och hamna i marken, vattendrag och grundvatten.

Målet om avfallsminimering

Målet i den nya avfallsplanen innebär att mindre avfall ska uppstå. För att förhindra och minska avfallet är det enligt den nya avfallsplanen viktigt att titta på upphandling och inköp, återvinning och återbruk samt minskat matsvinn.

– Kommunen kan till exempel ställa krav på återtag av produkter i upphandlingar, förklarar kommunekolog Åsa Abrahamsson. Det innebär att ett företag som säljer en produkt tar tillbaka produkten när den inte längre behövs. Företaget har då möjlighet att reparera och fixa till varan så att den går att sälja igen eller se till att den materialåtervinns.

Matsvinnet ska minska ännu mer

Genom rutiner för upphandling och hantering av livsmedel kan också matsvinnet minska ytterligare.

– Arbetet med matsvinn är i ständig utveckling, säger Alexander Nyhrup, måltidschef på Höörs kommun. Vi provar nu att laga mat av det som tidigare brukade slängas. Överblivna kolhydrater, som pasta, används till exempel när vi bakar bröd. Och vi har något som kallas ”andra chansen-rätter”, där köttfärssås kan användas i lasagne, och grönsaksbuffén kan bli en soppa.

– Den största utmaningen för oss är tallrikssvinn, fortsätter Alexander Nyhrup. Det vill säga den mat som läggs upp på tallriken men inte äts, utan skrapas av. Det är oftast vid populära maträtter som tallrikssvinnet är som högst, eftersom ögat då gärna vill ha mer än magen. Här behöver vi utveckla fler metoder för att engagera våra matgäster i att rädda maten från att slängas – utan att de ska känna sig skuldbelagda.

Vilka produkter ska användas och hur?

Kommunen kan också arbeta med noggranna analyser kring produktval och användning i sina verksamheter.

– Teoretiskt sett skulle det kunna handla om att köpa rätt storlek på förpackningar så att produkten inte hinner bli för gammal innan sista förbrukningsdag har passerat, förklarar kommunekolog Åsa Abrahamsson. Det kan också vara hur varor lagras och hanteras. Det krävs noggrann analys av vad som köps in i relation till vad som blir frekvent avfall.

Återbruk och utlåning

Det finns också möjlighet att driva eller uppmuntra verksamheter där utrustning, verktyg och liknande återbrukas och/eller lånas ut.

Målet om hållbar avfallshantering

Det sista målet i den nya avfallsplanen innebär att det insamlade avfallet ska öka och i högre grad vara rätt källsorterat redan vid insamling, det brännbara avfallet ska minska och det återvinningsbara öka.

Vissa ämnen ska bort ur kretsloppet

Det handlar också om att vi i framtiden ska kunna sortera ut mer av det som idag antingen går i brännbart eller dela upp sådant som idag är en och samma fraktion (så som mjuk- och hårdplast). För att kunna återvinna effektivt måste det insamlade materialet helt enkelt vara så fritt från andra material och ämnen som möjligt.

– Det finns ämnen som vi inte vill ha i kretsloppet, som tungmetaller och andra miljögifter, säger Åsa Abrahamsson. Genom att sortera ut olika fraktioner noggrant, kan material och produkter med känt innehåll av farliga ämnen hanteras för sig och sorteras bort från kretsloppet.

Biogas och biogödsel

Förbättrad utsortering av matavfall ökar också möjligheten till energiutvinning och näringsåterföring, så som biogas, som till exempel kan användas som drivmedel.

– När matavfall rötas bildas dels biogas, men också det som kallas för ”biogödsel”, berättar Åsa Abrahamsson. I biogödseln har växtnäringsämnen koncentrerats. De näringsämnena behöver också in i kretslopp – ut på åkrarna, tas upp av gröda, bli mat och så vidare.

Mer avfall ska källsorteras

Kommunerna beslutar själva om vilka insamlingssystem som ska användas och hur avfallshanteringen ska skötas, till exempel hur källsorteringen ska organiseras i kommunernas verksamheter.

– Framöver förväntas lagstiftningen förändras vilket bland annat kommer att innebära krav på sortering och insamling av fler fraktioner, säger Åsa Abrahamsson.