Höörs kommun deltar i en kampanj om nedskräpning med organisationen Håll Sverige Rent. Förutom att engångsplast påverkar miljön negativt är den också kostsam att hantera.
Kommunen uppskattar att nedskräpningen i tätorterna kostar cirka 100 000 kronor per år, och då handlar det enbart om hantering av det skräp som inte hamnar i papperskorgarna.
Därför uppmanar vi nu medborgarna genom affischer att ta hand om sitt skräp och se till att engångsplasten hamnar i återvinningen.
Var plast har sin plats
Så här står det på affischerna, som sitter på olika platser i Höör:
”Var plast har sin plats. Och det är inte här. Tillsammans ser vi till att engångsplasten hamnar i återvinningen. Tack för att du tar hand om ditt skräp.”
Tre stationer för att plocka skräp
Vill du göra en insats för miljön? På tre platser i kommunen ställer vi i ordning skräpplockarstationer. Ta en påse, fyll den med skräp och släng i närmaste soptunna!
Skräpplockarstationerna hittar du på Nya torg, vid lekplatsen i parken Enebacken och vid tågstationen i Tjörnarp.
Visste du detta om plast?
- Plast som hamnar i naturen delar sig till mindre och mindre bitar och blir till slut till mikroplast.
- Ingen vet exakt hur länge mikroplast stannar kvar i naturen – men det är en lång, lång tid.
- Plast är i regel konstruerat för att ha en lång livslängd, vilket innebär att när den hamnar i naturen är den svår att bryta ner.
- Ibland kan plastpåsar vara gjorda av sockerrör eller majs, men de är inte mindre farliga i naturen än annan plast.
- Det finns en sorts plast som kallas biologiskt nedbrytbar plast. Den kan visserligen brytas ner i en särskild kompost – men inte i naturen.
- Naturvårdsverket har gjort en utredning om hur plastpåsar påverkar miljön negativt. I utredningen konstaterar man att det inte finns någon plast som bryts ner fullständigt i den naturliga miljön, i alla fall inte inom en tidshorisont och utan att riskera att skada levande organismer.