Just nu är många barn i Sverige oroliga för att det ska bli krig. Barn hör och ser ibland mer än vuxna tror och kan ta del av dramatiska nyheter och våldsamma bilder på sociala medier eller via kompisar.
Oroliga barn kan behöva prata med en vuxen som tar deras oro på allvar.
I den här artikeln finns råd för dig som förälder om hur du kan prata med ditt barn om svåra saker.
Råd från skolpsykologerna i kommunen
Sofia Bilbao och Sara Pavlovic är skolpsykologer i Höörs kommun. De har följande tips för föräldrar med oroliga barn:
- Låt barnens frågor styra samtalet.
- Det är vanligt att barn undrar helt andra saker än vad vuxna gör.
- Ljug aldrig, är det något du inte kan svara på, be att få återkomma.
- Yngre barn som har oro pratar bäst och helst med personer som de känner sig trygga med. Det betyder att barnen oftast vill prata med dig som förälder, släkting eller lärare.
- Elever som önskar har möjlighet att söka stöd hos elevhälsan.
Barnanpassade nyheter på Lilla krisinfo
Lilla krisinfo är en webbplats om kriser för barn och unga. Sajten publicerar barnanpassade nyheter om aktuella händelser, till exempel ”Har hotet mot Sverige ökat?”.
Bakom Lilla krisinfo står Krisinformation.se, Sveriges myndighetsgemensamma kanal för krisinformation till allmänheten.
Rädda barnen om barns oro för krig
Organisationen Rädda barnen har tips, artiklar och övningar för oroliga barn.
Så här skriver de på sin webbplats:
”Uttalandet om att det kan bli krig i Sverige har skapat stor oro hos barn och många vuxna undrar hur de kan prata med barn i sin närhet. Vår barnpsykolog Hanna Thermaenius menar att det viktigaste är ATT vi pratar med barn om situationen.”
Läs mer på Rädda barnens webbplats
Tips från Försvarsmakten
Försvarsmakten har tillsammans med en socionom från Bris tagit fram en lista med handfasta råd på hur du som förälder kan prata med barn som känner oro och rädsla för omvärldsläget:
- Var påläst, så att du kan sätta informationen i ett sammanhang och svara med korrekt och aktuell information.
- Fundera tillsammans med barnet på hur mycket och vilka nyheter barnet behöver ta del av.
- Lämna inte barnet ensamt med nyhetsflödet, titta tillsammans. Du finns där för att dels nyansera, dels svara på frågor.
- Du måste inte veta allt. Det är omöjligt att ha koll på allt och det är okej att säga att du inte vet. Men säg då också att du kan ta reda på det så att barnet slipper spekulera.
- Ta oron på allvar. Tänk på att barn kan göra egna kopplingar som förstärker oron. Utgå inte från att barn är oroliga eller oroar sig för samma sak som du som vuxen kanske gör. Ta därför signaler på oro på allvar.
- Fråga. Ta initiativet genom att kolla om barnet undrar något. Då finns ju du där med svar.
- Prata om att allt inte är sant. Om barnet är ute på sociala medier kan en diskussion om källkritik vara bra att ha utifrån barnets nivå.
Läs alla tipsen på Försvarsmaktens webbplats
Skolverkets checklista för källkritik
Skolverket har tagit fram en checklista för hur du pratar med barn om källkritik. Så här skriver de på sin webbplats:
”I kriser sprids lätt desinformation och falska nyheter, särskilt i sociala medier. Fråga barn och elever om var de sett eller läst det de berättar om, be dem visa och ställ frågor. Sök information tillsammans med barn och elever och använd gärna vår checklista för källkritik.”