Radon

Radon är en radioaktiv gas som varken syns eller luktar. Radon förekommer naturligt i marken.

Radon kan tränga upp genom marken, in i byggnader och bostäder. Radon frigörs också från vissa byggnadsmaterial, till exempel blågrå lättbetong. Beroende på varifrån radonet kommer och på hur hög halten är finns sedan ett antal åtgärder för att sänka den. Det enda sättet att upptäcka det är att mäta.

Hälsorisk

Radongas i luften kommer ner i lungor och luftvägar. Den mesta gasen andas vi ut igen. Radondöttrarna, som är gasens sönderfallsprodukter, är elektriskt laddade atomer. De fastnar på allehanda partiklar som finns i inandningsluften exempelvis damm, sot, vattenånga och följer därför också med vid inandningen. Lung- och luftvägarnas vävnad blir då bestrålad.

Radon är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer. Ju längre tid du tillbringar i radonhus och ju högre halter du utsätter dig för, desto större är risken. För rökare är risken särskilt stor.

Radon i mark

1989 gjorde Sveriges Geologiska Institut en översiktlig undersökning av markradonhalter i Höörs kommun. Av den framgick att större delen av kommunen utgörs av mark med normal eller låg risk för radonförekomst. Av Sveriges totala yta är 70 procent normalrisk-, 20 procent lågrisk- och 10 procent högriskmark för radon.

I samband med nybyggnation av bostadshus rekommenderas markradonundersökning. Om man bygger bostadshus på normalriskmark rekommenderas att man bygger radonsäkert. Läs mer om det i informationsbladet ”Markradon vid nybyggnation”.

De mätningar som har utförts från och med hösten 2005 och framåt visar att markradon förekommer i kommunen och påverkar radonhalten i en del av våra hus. Vi kan dock inte se några trender att markradonen är högre i vissa områden, utan underlaget visar att det finns men varierar väldigt lokalt.

Byggnadsmaterial

Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten avger radon, normalt i små mängder. Blå lättbetong däremot, avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Blåbetong är ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial som tillverkades mellan 1929 och 1975. Har det använts i både inner- och ytterväggar samt bjälklag, kan det orsaka radonhalter på upp till 1000 Bq/m3.

Resultat av radonmätningar

För några år sedan erbjöds ni som villaägare radonmätning i era bostäder. Resultaten av mätningarna rapporterades in till miljöenheten. Av cirka 1300 mätningar överskrider drygt 5 procent Socialstyrelsens riktvärde för radon i inomhusluft som är 200 Bq/m3. Orsaken till de förhöjda halterna är dels markradon och dels radon i byggnadsmaterialet.

Radonmätning

Radonets årsmedelvärde mäts under en period av två till tre månader. Mätningen ska göras någon gång mellan 1 oktober – 30 april för att vara tillförlitlig.

Radon kan även mätas under en kortare tid, men då en mindre korrekt bild av radonhalten. En rådgivande korttidsmätning kan emellertid vara bra framförallt vid försäljning av hus samt vid uppföljningsmätningar då man snabbt vill ha ett ungefärligt värde på radonhalten. För dessa mätningar används en spårfilmsdosa med mättid på minst sju dygn och den ska helst göras någon gång mellan 1 oktober – 30 april.

Vid mätning av radon placeras minst två spårfilmsdosor ut i bostaden. Det ska placeras ut minst en dosa per våningsplan där det finns boutrymme. Efter mätningen analyseras spårfilmen i laboratorium.

Gränsvärde och sanering

Halten radongas mäts i enheten Bequerel. Gränsvärde för nybyggda bostäder och riktvärde för befintliga är 200 Bq/m3 i inomhusluften. I vatten mäts radongashalten i Bq/liter. Gränsvärdet är 1000 Bq/liter.

Om mätresultatet visar att det finns mer än 200 Bq/m3 i inomhusluften bör du sanera din bostad. Valet av åtgärd beror på om radonet kommer från marken, byggnadsmaterialet i huset eller dricksvattnet.